Underbar kväll. Helt stilla. Unghästarna betar sida vid sida i den stora hagen på andra sidan vägen. Röda, bruna, svarta kroppar mot det gröna saftiga gräset. Solen går ner bakom berget och dess sista strålar ger ett overkligt skimmer åt det knotiga gamla äppelträdets rosa blomkrona. Tyst, tyst och fridfullt. En vacker kväll.
Idag har Elsa och jag varit på utflykt. Vi åkte till Österskär och Elsa fick se havet för första gången. Hon har grävt i sanden, gått på en brygga, klättrat på stenarna, sett båtar, änder och måsar och förfasat sig över vågorna.
4 kommentarer:
vad härligt det låter och hon är så fantastiskt söt, Elsa.
Visst är det kul att vara med på valpens resa och upptäckter av sådant som vi vuxna tar för givet - som till exempel vågor och vatten? Hoppas du hade en bra dag och att du orkade glädjas åt sötnosen. Hon är bedårande! Kram
Å vad jag längtar efter havet. Hur skulle man någonsin kunna bo någonstans utan närhet till det böljande blå?
Haren - Ja, det var skönt. Hoppas att din helg också varit bra.
Ankan - Ja, det är mysigt. Det är därför jag ser fram emot att bli mamma också. :) Kram.
Lintin - Jag bodde en sommar i Österrike, inget hav så långt ögat kunde nå, bara gröna kullar. Kände mig instängd. Hav är viktigt för mig med, och helst ska det vara riktigt salt (som på Väskusten). :)
Skicka en kommentar