IT-gurun

Jag måste göra något åt min arbetssituation... Ännu ett av mina mål för 2007. Men vad ska jag bli när jag blir stor? Mammaledig (I wish...), hemmafru (inte heller troligt), deltidsarbetande, författare? Nej, jag får väl börja leta nytt jobb helt enkelt. I dagsläget blir jag irriterad på någon eller något på jobbet minst en gång per dag, och det kan inte vara hälsosamt.

Alldeles nyss kom en av cheferna inklampandes och ställde sig vid mitt skrivbord och väntade när jag pratade i telefon. Rätt irriterande bara det. "Du, min mail funkar inte. Du måste komma och kolla." sade hon så fort jag hade lagt på luren. Jag suckade för mig själv, men följde snällt med henne, eftersom jag trots allt ska föreställa någon sorts IT-ansvarig. Samtidigt undrade jag i mitt stilla sinne hur i h....e jag på något underligt sätt lyckades bli IT-ansvarig och varför jag om jag nu är IT-ansvarig inte har någon IT-budget och inte ens kan beställa en endaste liten mus utan att kolla med min chef först, eftersom jag inte har attesträtt.

Jag är ingen IT-tekniker (inget ont om dem). Min enda merit är att jag tidigare har jobbat hos en stor amerikanskt servertillverkare. Jag hatar att hålla på med IT-support och har försökt bli av med denna arbetsuppgift i snart fyra år.

Jag tittar på chefens laptop, öppnar hennes Outlook och konstaterar tämligen snabbt att nätverkskabeln inte är ansluten. Hon tittar förundrat på mig och säger "Tänk om man vore sådär oumbärlig." Jag får lust att lite syrligt säga "Ja, det var för det här jag pluggade ekonomi och marknadsföring i fem år." Men jag orkar inte. Istället säger jag: "om du stoppar i den här sladden i det här hålet, så ska det nog fungera lite bättre".