Ännu ett trött inlägg

Jag tänker varje dag att jag ska skriva ett inlägg om det ena eller det andra. Men när kvällen kommer är alla ord som bortblåsta och jag känner mig tom och orkeslös. Jag sitter bara och stirrar eller slötittar på TV istället för att ta tag i saker och tänker "jag gör det imorgon istället". Men oftast blir det inte gjort då heller.

Jag sitter fast i en trist, energilös spiral som jag har svårt att ta mig ur. Varje dag tänker jag att jag MÅSTE ta mig i kragen och byta jobb. Det jag har nu har inte varit roligt på mycket, mycket länge och det bara dränerar mig ännu mer på energi. Jag har en känsla av att jag skulle få mer kraft över till annat om jag bara hittade något roligare sätt att försörja mig på. Men det är så mycket praktiska hänsyn, jag har så höga kostnader, jag vill kunna ha med mig Elsa och de saker jag verkligen skulle vilja göra - köpa en djurtillbehörsbutik, starta ett pensionat, börja plugga igen, skriva en roman - kräver så stora förändringar. Jag vet inte hur jag ska gå till väga, så jag sticker huvudet i sanden en stund till.

Jag hoppas att jag ska få mer energi när de har fått ordning på mitt tsh-värde. Jag kan fortfarande med lätthet sova middag både på för- och eftermiddagen och ändå gå och lägga mig kl.22 och sova i 9-10 timmar. Inte normalt... Men jag är också rädd för att det inte är hela problemet. Jag är rädd för att kvicksandskänslan bottnar i något annat.

Men, igår (när jag egentligen tänkte skriva det här inlägget) uppbådade jag i alla fall tillräckligt med energi för att måla mitt sovrum, vilket jag har tänkt göra i evigheter. Och eftersom det är i sovrummet jag tillbringar mesta tiden just nu så är jag nöjd med det.

Systerhelg

Avslutar semestern med ett "hela helgen-paket" på Varbergs kurort tillsammans med mina fyra systrar. Helkroppsmassage, ansiktsbehandling, yoga, core, bubbelbad, promenader vid havet, avkoppling, 3-rätters supé på fredag kväll och 4-rätters på lördag. Skönt...

Semesterupdate

Tjejveckan i Grebbestad i korthet:

• Nya bekantskaper
• Regn, moln, sol, sol, SOL, SOL
• God mat, gott vin
• Tjejsnack
• Avkoppling
• Kajpromenader, glass, kaffepauser, salta bad
• Party, party
• Semester!

I lägenheten i stan är det närmare 30 grader inomhus, så jag flydde direkt ut till Öckerö för mer salta bad och därifrån till Vinga ett par dagar och har nu mellanlandat i Onsala innan jag tidigt imorgon bitti åker till Gårdshundsklubbens Tollarpsdagar över helgen.

Grebbestad

Imorgon åker Haikuharen och jag tillsammans med några andra singeltjejer till Grebbestad i en vecka. Jag hoppas på sol och många trevliga kvällar. På återhörande!

Meningslösa fakta

Jag har blivit tittad på 13745 ggr på Match och 10598 ggr på Mötesplatsen. Summa summarum 24343 ggr. På det dryga året jag har varit registrerad är det med andra ord i snitt över 50 personer per dag som har tittat på min profil. Många blinkningar och mail har skickats fram och tillbaka och jag har varit på ett tiotal dejter, men ännu har det inte lett till något varaktigt resultat. Jag undrar om någon har räknat på hur stor sannolikheten är att faktiskt träffa någon via en dejtingsajt...? Hur många mail har de som träffat någon skickat i snitt? Hur många dejter har de varit på? Är sannolikheten att träffa någon högre om man väljer en sajt framför en annan? Är chansen att vinna jämförbar med att vinna på Triss, eller större? Kanske är det mer som att vinna på Travet, för man vill ju gärna tro att skicklighet faktiskt spelar en viss roll i det här spelet...

"To love is to suffer. To avoid suffering, one must not love. But then, one suffers from not loving. Therefore, to love is to suffer; not to love is to suffer; to suffer is to suffer. To be happy is to love. To be happy, then, is to suffer, but suffering makes one unhappy. Therefore, to be happy, one must love or love to suffer or suffer from too much happiness."

Woody Allen

Trött och tillplattad

Äntligen semester. Men semesterkänslan har ännu inte riktigt infunnit sig. Jag känner mig mer som en trött gammal ballong som all luften har gått ur.

Elsa och jag skulle ha inlett semestern med hundutställning i Tvååker både fredag och lördag och jag såg verkligen fram emot två roliga utställningsdagar, med folkfest och massor av vackra hundar av alla upptänkliga raser.

Men glädje och förväntan förbyttes snabbt i smärta, oro och ledsamhet när Elsa för andra gången på tre månader fastnade med en klo i föräldrarnas gallertrappa och klobrottet var ett faktum. Dum, dum, dummaste matte som gick den vägen... Förra gången slets hela klon med pulpa och allt bort. Den här gången var hela klokapseln borta, men pulpan kvar och blottad. Elsa skrek vid minsta beröring och det började blöda ymnigt igen så fort hon satte ner tassen. Så eftermiddagen tillbringades hos veterinären med lugnande spruta, smärtsam undersökning (varför fick hon smärtstillande först efter undersökningen...?), bandagerad tass och nu ligger ynklig hund bredvid mig i soffan och sover, sover och sover.

Lite luft gick dessutom ur mig redan tidigare i veckan. Min chef skulle ha kommit ner från Stockholm tisdag-onsdag och jag såg fram emot att få prata lite med henne på tu man hand, höra vad som egentligen händer i företaget och prata lite om hösten och mina funderingar och planer. Men, det blev inget besök, vilket gjorde mig väldigt besviken.

Nåja, nu sitter jag i alla fall här med ett glas rödvin och lite choklad och har fyra veckors semester framför mig och när jag alldeles nyss googlade på klokapselbrott hamnade jag hos Tankestormar som mitt i all min emlighet påminde mig både om hur skört livet är och om att känna tacksamhet över livet.

Så efter en stressig och orolig dag med en urladdning av ett slag jag inte hade föreställt mig, så känner jag mig trött, men trots allt tacksam och ber nu för att klobrottet ska läka bra och inga komplikationer tillstöta.

Cumulo nimbus

Det kryper i mig. Jag känner mig smånervös och otålig. Jag bara trampar omkring, utan att få någonting som helst gjort. Vrider mig runt i en rastlös väntan på att något ska hända. Jag har samma känsla som infinner sig inför ett annalkande åskväder - en tryckande känsla av ångest, klibbighet och allmän olust.

Jag sover oroligt och drömmer att jag måste vakna. Jag hör genom sömnen att D talar in ett meddelande på min telefonsvarare. Hans välbekanta röst säger att han ger upp nu. Ger upp oss. Ger upp mig. Jag vill öppna ögonen, ta telefonluren och irriterat fråga honom vad han menar? Han gav ju upp för längesedan. Han försökte ju inte ens. Men jag är så trött...

Kanske är det i verkligheten jag som kämpar för att göra mig av med mina sista rester av hopp. Kanske är det jag som slutligen är på väg att ge upp. De senaste dagarna har D varit mer närvarande i mina tankar än på länge och jag har gång på gång hamnat i situationer där jag har känt en stark och plötslig saknad efter honom igen. En längtan efter honom, inte bara någon.

Men när jag tittar på hans foto ser jag en rädd person. En person som aldrig riktigt var närvarande vid min sida, trots att han faktiskt står där bredvid mig med sin arm runt min midja. Han tvivlade från första början. Han hade hela tiden det andra benet och den andra armen någon annanstans. I det förflutna? I en annan framtid?

Men jag ser också någon som jag älskade en gång och som jag i ett litet rum i mitt hjärta alltid kommer att älska. För "Äkta kärlek har inget lyckligt slut. Äkta kärlek har inget slut." Men jag säger idag som Haikuharen skriver i sitt senaste inlägg: "Jag kan inte, jag kan verkligen inte kämpa för att vara med någon som inte vill vara med mig". Livet är för kort för det.

Jag har varit på ett par intressanta dejter, men det har egentligen inte hänt så mycket. Jag har svårt att få grepp om vad jag känner och varför. Jag avvaktar, bidar min tid, intalar mig att jag skyndar långsamt. Samtidigt blir jag så trött på att inget händer. Jag vill ju ha en förändring. Jag borde nog sluta analysera så mycket.

Jobbet är bara en stor suck. Det har hänt en hel del och samtidigt egentligen ingenting alls. Jag har idéer om vad jag skulle vilja göra istället, men jag vet inte om jag får ihop det ekonomiskt. Det enda jag vet är att det MÅSTE till en förändring snart och att den enda som kan få till den är jag själv... Nästa vecka börjar min semester.

Jag kliver omkring i en seg gegga och är småsur och skitirriterad på att ingenting händer på något plan. Jag retar mig på mig själv och på allt runt omkring mig. Åskmolnen tornar upp sig. Snart måste det braka loss. Jag längtar efter åskan. Längtar efter urladdning. Efter förändring. För efter regn kommer solsken.

Ännu en utmaning

Blev utmanad av Kantarellkisse för ett tag sedan... och eftersom jag inte har något vettigt att skriva just nu, så får jag väl anta utmaningen:

Fem saker på min "to-do-lista" för morgondagen:
1) Skruva ihop mitt nya sideboard
2) Köpa nya blommor och ersätta de jag har tagit kål på
3) Ringa en god vän
4) Måla tånaglarna
5) Laga en god middag till en dejt

Fem dåliga egenskaper:
1) Tappar lätt sugen
2) För snäll
3) Konflikträdd
4) Grubblande
5) Tunnhudad

Fem platser där jag bott:
1) Onsala
2) Oberzeiring
3) Wanganui
4) Vallentuna
5) Kålltorp

Fem jobb som jag haft:
1) Hästskötare
2) Receptionist
3) Äldreomsorg
4) Business Administration Coordinator (det låter ju bra i alla fall)
5) IT-ansvarig (haha, vilket skämt)

Skickar vidare till Lilla J, Haikuharen, Ankan och alla andra som känner sig manade och önskar en trevlig helg.

Tacksamhet, vemod och en stilla lycka

Jag har haft en lugn och inte särskilt midsomrig midsommarhelg. Har periodvis känt mig lite småensam och längtat mycket både efter någon och efter barn. Men jag har ändå i det stora hela haft en väldigt bra helg.

Jag tillbringade midsommarafton i stan tillsammans med åtta tjejer, varav jag kände tre sedan tidigare. Sex av dem skulle till Kroatien på segelsemester tidigt på midsommardagens morgon, så det blev lite mat och lite prat, men de flesta avvek tidigt. Jag och den andra tjejen som inte skulle med blev dock kvar lite längre och satt och småpratade tillsammans med värdinnan. Jag bytte telefonnummer med henne och blev bjuden på en fest om ett par veckor. Alltid trevligt med nya bekantskaper.

Det är inte alldeles enkelt att komma in i umgänget i Göteborg igen. De flesta av mina gamla vänner har fullt upp med familj och barn och befinner sig på ett helt annat ställe i livet än jag gör, så jag ser inte så mycket mer av dem nu än jag gjorde när jag bodde i Stockholm. Jag inser att jag själv måste bli lite mer aktiv och påminna dem om att jag finns och gärna är med ändå. Jag har dock inte haft energin till det. Men på måndag ska jag hämta ut mitt Levaxin och jag hoppas att det gör att jag får mer ork och mer energi över till viktiga saker.

Jag hade i alla fall en riktigt bra dag energimässigt på midsommardagen. Gick upp tidigt, lyssnade på mina nya cd-skivor, plockade, städade och tvättade och fick gjort flera saker som jag har tänkt göra länge - satte upp krokarna i badrummet, tvättade sängtäckena och torkade ur alla hyllorna i kylen. Jag hade till och med ork över till att springa en sväng på kvällen.


Jag är glädjer mig också över att Bossaneto ringde på midsommaraftonen och att jag tog mod till mig och ringde upp en väldigt trevlig kille på kvällen.

Helgens känslor är tacksamhet över hur långt jag har kommit jämfört med för ett år sedan och en stilla lycka över livet blandat med lite vemod. Dessa känslor illustreras med hjälp av Jason Mraz och hans underbara "Life is wonderful". Med den sänder jag också många varma tankar till Syster Skräppan som tillbringat hela veckan på sjukhuset.

Hundhelg

Elsa och jag har tillbringat hela helgen i Floda på introduktionskurs i rallylydnad tillsammans med nio andra gårdshundar. Gårdagen avslutades med en tävling, som Elsa och jag helt otippat vann! Men framför allt har vi haft väldigt kul tillsammans, Elsa och jag, och jag tror att alla, både två- och fyrbenta, deltagare tyckte att det var en både rolig och givande helg.

Studentmottagningar och vardagsbestyr

Ser ni humlan...?

Det händer inte så mycket i mitt liv just nu, men det är samtidigt mycket på gång. Dagar, kvällar och helger är fullbokade med:

• Studentmottagningar - tre av mina syskonbarn har tagit studenten i år.


• Hundpyssel - utställningar, hundkurser, träning, promenader och lek. Vissa dagar är det bara jag och Elsa, vissa dagar är hennes hundpolare Dixon med och vissa dagar är Elsa hos Dixon och jag på kontoret.


• Jobb - med konferens i Stockholm, systemuppgraderingar och arga, anklagande mail som flyger hit och dit med cc till chefer åt höger och vänster dränerar mig på energi just nu. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag försöker skaka det av mig och inte låta mig påverkas, men det är svårt ibland...


• Träning - jag har inhandlat nytt årskort på gymmet och kommit igång med styrketräningen igen. Har just nu sådan träningsvärk att jag knappt kan gå...


• Fotograferande - jag har investerat i en ny kamera, en Nikon D40 som jag håller på och lär mig. Jag bestämde att jag nog skulle bli lyckligare av en ny kamera än av ett sideboard och det var nog riktigt tänkt.


• Bilbesiktningar, läkarbesök, räkningar som ska betalas, plocka i och ur diskmaskinen, vattna torra blommor, inte glömma viktiga saker...

Mer hinns inte med just nu... Ibland går luften ur mig och jag sitter i soffan mitt i röran och tittar på listan över saker att göra, och bestämmer mig oftast för att prata lite med någon på msn eller läsa min bok istället.

Jag är fortfarande allt för ofta alldeles för trött och undrar om det har med tsh-värdet att göra (har tagit nya prover, men har inte fått resultatet än) eller om det bara är mentalt. I det stora hela så mår jag ändå ganska bra just nu och jag försöker ta varje dag som den kommer och glädja mig åt det lilla. Men det ska bli skönt med semester, bara tre veckor kvar. :)

Hur mår du idag?

- Hur mår du idag?
- Bra!

Tror jag,
i alla fall.
Eller ja...
Vänta.
Låt mig tänka...
Jag vet inte.

Det är okej,
förmodar jag.
Varken bu eller bä.
Både och.
Varken eller.
Ingetdera.

Allt och inget.
Varken ut eller in.
Både högt och lågt.

Svartaste svart och vitaste vitt.
Gråaste grått.
Grått, svart, vitt.
Ingenting.

Skratt och gråt.
Glädje och sorg.
Hand i hand.

Hur mår du idag?
På livets stig.
En dag som idag.
På väg,
mot någonting.