lördag 22 oktober 2011

Bakom varje nick finns en själ...

Lördagkväll i hemmets lugna vrå. Tända ljus, en kopp te, ett glas Ardbeg, Rosie Thomas på Spotify och Paul Austers "Sunset Park" på soffbordet bredvid mig. Ett tryck på II-knappen, en välbehövlig mikro-paus, en stund att andas och kontemplera. Jag fick förfrågan om att följa med ut på fest, men hade varken ork eller lust ikväll. Emellanåt är det fantastiskt skönt med en kväll i bara mitt eget sällskap. Även om jag vanligtvis brukar hänga på, lust eller inte. Lusten brukar allt som oftast infinna sig under kvällens gång, även om den inte alltid finns där från början, och Heffaklumparna kommer ju inte bara och knackar på min dörr.

Men, det finns uppenbarligen fler än jag som är hemma en lördagkväll. Heffaklumparna är online. Närmare bestämt är 52.811 personer online, på Match, just nu, denna lördagkväll. För trots min något skeptiska inställning till nätdejtingsajternas endimensionella värld registrerade jag mig på nytt för ett tag sedan. 52.811 personer kan ju inte vara helt ute och cykla? En viss möjlighet att träffa rätt måste det ju finnas, och alla möjligheter att träffa någon är ju bra. (Jag är även öppen för blind-dates ;)) Ibland blir det inte helt rätt, men det kanske ligger något i att man måste kyssa många grodor innan man träffar sin prins. Kanske räcker det inte heller med att kyssa en groda en gång för att veta om han verkligen är en prins?

För jag tror att det finns ytterligare några nackdelar med nätdejting förutom att det är minst lika ytligt som på krogen och att en profil ger en allt för platt bild av en människa: 
  • Det är mycket snack och lite hockey. Själv har jag varit medlem i över en månad och inte varit på en enda dejt. Till stor del mitt eget fel, men generellt är det mycket spanande och lite action.
  • Det är för stor åldersfixering. När jag träffar någon i verkligheten är inte åldern det första jag tänker på, men på nätet sorteras man många gånger bort direkt, för att man är ett år för ung, eller ett år för gammal... Det vore bättre om man kunde ange åldersspann tycker jag. 
  • Jag tror att man undermedvetet letar efter någon som liknar en själv - liknande bakgrund, samma värderingar, liknande intressen, utbildning osv. Det har hänt mig ett par gånger att jag har känt att jag har gått ut och dejtat mig själv. Och hur intressant är det? Självklart är det bra med några gemensamma nämnare, men det är ju det där som är olikt en själv som verkligen intresserar och attraherar. Åtminstone är det så för mig. 
  • När man väl träffas, så tror många att blixten ska slå ner på en gång, eller åtminstone på andra dejten. Någon gnista måste kanske finnas där, men huvudsaken är väl att det finns någon sorts intresse och att man har något att prata om och trivs i den andres sällskap. Det kanske inte är ens livs kärlek, men det kan visa sig bli en vän för livet. 
En vän till mig, som är en kvinnlig reinkarnation av Uppfinnar-Jocke och har många potentiella storsäljande uppfinningar på lager, kom på idén att man skulle ha rekommendationer på dejtingsajterna, som man har på Linkedin. Kanske en rekommendation från en god vän, en från mamma, en från ett gammalt ex. Det är en intressant idé tycker jag. 

Men bakom varje nick finns en själ, skrev en av mina blogg-vänner så klokt en gång, och till syvende och sist handlar det förstås om möten mellan människor. Det är väl därför alla 52.811 är där. För att träffa någon. Någon att somna bredvid, någon att vakna bredvid. I verkligheten. 

"Oh, the miraculous energy that flows between two people who care enough to get beyond surfaces and games, who are willing to take the risks of being totally open, of listening, of responding with the whole heart. How much we can do for each other." Alex Noble

1 kommentar:

Frk Nyfniken sa...

Oh ja, många grodor måste man tydligen kyssa och ibland måste man nog prova ge dem en chans eller tre. Och åldern, ja den får man ibland också tydligen lägga helt åt sidan liksom ev bagage. För vem i vår ålder har inte något bagage?