fredag 20 juli 2007

Tacksamhet

D skrev till mig att han hoppas att min hud inte har blivit för tjock av det som har hänt.

Min hud har inte blivit tjockare.
Den har snarare blivit tunnare.

Jag känner precis som Haikuharen att sorgen har fått mig att bära mina känslor mer på utsidan. Jag känner mig hudlös. Jag känner lättare både glädje och sorg. Jag orkar inte hänga upp mig på småsaker, jag accepterar mer, jag är mer förlåtande, mer ödmjuk, mer nöjd, mer tacksam. Jag är på vissa sätt starkare, jag vet bättre vad jag vill och vad jag värdesätter. Men jag är på andra sätt bräckligare och mer osäker.

Skräppan pratade idag om livet som en stol som står på många ben. Ett ben kan vackla och man kan ändå klara sig ganska bra, men om många ben vacklar samtidigt kan det bli väldigt svårt. Jag är tacksam över mina starka ben - familjen, vännerna, bostaden, ekonomin. Och jag känner hopp och tillförsikt om att de ben som idag vacklar lite - kärleken och jobbet, snart kommer att bli starka igen.

Tacksamhet är känslan för dagen.

8 kommentarer:

Soledude sa...

Gud vad roligt att höra. :o)

Grattis!

smul sa...

jösses vad menar han egentligen med att "din hud inte har blivit för tjock"? Det var en konstig sak att säga tycker jag när man svikit någon.

Bossarun sa...

Låter som om du trivs på Öckerö. När kommer du ner till oss och hälsar på? Det regnar nu och skall tydligen göra nästan hela veckan men du är mer en välkommen ändå. Det vet du. Imorgon jobbar jag halvdag, på tisd. inget planerat än, på onsd. barnkalas, på tors. troligt besök av fam. Wennergrund och sedan ev. besök av "dansken" till helgen ... Nästa vecka börjar jag jobba igen.
Kramar C

Anonym sa...

Hej där vännen! Du verkar i alla fall fått tillbaks livsgnistan och det glädjer mig. Förstår att du längtar tills i höst, den fina lägenheten kommer du trivas i! Fortsätt njut av semestern, jag sitter på ett dammigt IP men det gör inget för solen är ändå inte framme ;)
Stor kram på dig & Elsa!

frida fröberg sa...

Man tänker så lätt att hudern ska bli som ärrad och tjock. Som ett skydd. Så blir man istället skyddslös. Fast ändå med mer integritet. Så konstigt. Glad för din skull och hoppas på att få träffa dig snart!!

Ankan sa...

Ett hoppfullt inlägg. Vad glad jag blir för din skull. Håller med Smul, förstår inte riktigt vad han menade med det? Kram

Anonym sa...

Hej du! Du verkar ha börjat se ljust på livet igen! Skönt! Lycka till i fortsättningen! Jag läser nog din blogg ständigt, fastän jag sällan kommenterar, och ej heller bloggar längre på min "LillaSparven" sida. Men jag finns här ute i cyber space fortfarande, och bloggar gör jag också! ;)

LillaSparven

Pipperoni sa...

Soledude - Tack, hoppas att allt är bra med dig.

Smul - Hm, ja, jag vet inte...

Bossaneto - Hoppas allt löser sig med jobbet... Kram.

Sophie - Ja, sommar och semester i all sin ära, men det är ju i vardagen vi tillbringar det mesta av vår tid. Kram.

Haren - Det var trevligt sist, hoppas vi ses snart igen.

Ankan - Kram tillbaka.

Lilla Sparven - Så utomordentligt trevligt! Om du vill får du gärna maila mig länken till din nya blogg. Min mailadress finns i profilen. :) Kram.