"Vi red genom Stora Hemska Skogen, där De Elaka bor. De Elaka har gröna ögon och långa armar. De kom rusande efter oss. De sa inget. De skrek inget. Bara sprang tyst bakom våra hästar och sträckte sina långa armar efter oss. De Elaka vill ta oss tillfånga och sätta oss i Stora Hemska Grottan. Men Guldfot och Silverfot sprang så fort, att det slog gnistor om hovarna. Guldgnistor och silvergnistor. De Elaka blev långt efter.
Sedan kom vi ut på ängen, där De Snälla bor. De Elaka kan inte komma dit. De måste stanna i Stora Hemska Skogen. De stod där i skogsbrynet och kikade fram bakom träden med sina otäcka, gröna ögon.
Hos De Snälla hade vi så roligt."
(Ur Allra Käraste Syster - Astrid Lindgren)
De elaka ska stanna i Stora Hemska Skogen.
måndag 8 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Käraste syster. Jag sitter vid min dator med darrande händer och kroppen rister av gråt. Håll i mig och hjälp mig att tro på att de elaka inte kan ta mig. Jag är så rädd och hela mitt liv vändes upp och ner i ett slag. Någon högg en yxa mitt i min livsväg och jag har svårt att se vart vägen fortsätter.Skräppan
vet inte vad som hänt dig, eller er, men mina varmasta tankar går till er.
Allra käraste syster - jag önskar att jag kunde ta silverfots tyglar och fort, fort leda er ut genom stora hemska skogen, ut på ängen till de snälla så att vi kan sitta där och äta karameller. För det ska vi. Kram.
Haren - Tack.
Skicka en kommentar