Äntligen semester. Men semesterkänslan har ännu inte riktigt infunnit sig. Jag känner mig mer som en trött gammal ballong som all luften har gått ur.
Elsa och jag skulle ha inlett semestern med hundutställning i Tvååker både fredag och lördag och jag såg verkligen fram emot två roliga utställningsdagar, med folkfest och massor av vackra hundar av alla upptänkliga raser.
Men glädje och förväntan förbyttes snabbt i smärta, oro och ledsamhet när Elsa för andra gången på tre månader fastnade med en klo i föräldrarnas gallertrappa och klobrottet var ett faktum. Dum, dum, dummaste matte som gick den vägen... Förra gången slets hela klon med pulpa och allt bort. Den här gången var hela klokapseln borta, men pulpan kvar och blottad. Elsa skrek vid minsta beröring och det började blöda ymnigt igen så fort hon satte ner tassen. Så eftermiddagen tillbringades hos veterinären med lugnande spruta, smärtsam undersökning (varför fick hon smärtstillande först efter undersökningen...?), bandagerad tass och nu ligger ynklig hund bredvid mig i soffan och sover, sover och sover.
Lite luft gick dessutom ur mig redan tidigare i veckan. Min chef skulle ha kommit ner från Stockholm tisdag-onsdag och jag såg fram emot att få prata lite med henne på tu man hand, höra vad som egentligen händer i företaget och prata lite om hösten och mina funderingar och planer. Men, det blev inget besök, vilket gjorde mig väldigt besviken.
Nåja, nu sitter jag i alla fall här med ett glas rödvin och lite choklad och har fyra veckors semester framför mig och när jag alldeles nyss googlade på klokapselbrott hamnade jag hos Tankestormar som mitt i all min emlighet påminde mig både om hur skört livet är och om att känna tacksamhet över livet.
Så efter en stressig och orolig dag med en urladdning av ett slag jag inte hade föreställt mig, så känner jag mig trött, men trots allt tacksam och ber nu för att klobrottet ska läka bra och inga komplikationer tillstöta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Stackars lilla Elsa. Usch, vad ont det måste göra.
Jag känner mig också trött, å ena sidan i behov av semester, å andra känns det som att jag är i behov av att jobba....
Nu ska jag ut på rean en sväng, sedan tänkte jag ringa dig. Ser framemot semester!
Hej Emelie och Elsa!
Jag var i Tvååker idag och tittade utan mina tjejer som var hemma med Yohanna. Det var riktigt mysigt att för en gångs skull bara sitta och slappa, titta och njuta! Såg att du var anmäld men inte där, och nu förstår jag varför. Stackars Elsa - det måste göra jätteont. Hur lång tid tar läkningen tror du? Såg att du är anmäld till Tollarp och viltspåret (jag hjälper till med administrationen) så vi får hoppas hon är frisk till dess! Hallon & jag kommer att gå spåret samma dag som ni, så då syns vi där.
Krya på er hälsar Ewa, Humla & Hallon.
Haren - Ja, det ska bli så trevligt att komma iväg! Kram.
Ewa - Ja, usch, stackars Elsa. Att vi missade utställningen spelar ju mindre roll, det blir ju fler tillfällen och Elsa är ju ung ännu. Men det var en smärtsam upplevelse (förstår inte riktigt varför hon bara fick lugnande och inte fick smärtstillande förrän efter undersökningen...). Veterinären sade att det tar ungefär en vecka innan det har vuxit ut ett skyddande hölje över pulpan så att det blir mindre ömt. Så, vi får väl vänta och se helt enkelt, men jag hoppas att vi kan vara med i Tollarp. Kram.
Skicka en kommentar